Vi ses när vi ses

Länk till adlibris och bokus

Sommarlovet är slut och nu börjar Dunne tvåan. Som alla tvåor på Dunnes skola brukar göra så ska nu också hennes klass på utflykt till Skansen. Fröken berättar noggrant om vilka regler som gäller och vad de ska göra om de kommer ifrån varandra: "Gå och ställ er där ni såg klassen senast", säger hon. Så när Dunne kommer ifrån sin klass gör hon detta, men hon ser inte skymten av sin klass någonstans. Däremot kommer en annan skolklass dundrande, och minsann om Dunne inte känner igen Ella Frida som kommer hoppsande längst bak! Och med ens har Dunne glömt bort att vara ledsen för att hon tappat bort sin klass. För med en bästis som Ella Frida går det inte att vara annat än lycklig och glad och så smiter de iväg för att leka med varandra.

Men de hinner inte vara borta länge förrän vakter, klasskamrater och arga fröknar kommer och förstör allt det roliga och hela Skansenbesöket slutar med tråkigheter. Väl hemma fortsätter det bara. Pappa har besök av sin tjej Vera och tycker att Dunne ska uppföra sig när allt Dunne kan tänka på är hur hon och Ella Frida skiljdes åt tidigare under dagen.

Nu slutar det som tur är lyckligt (som sig bör med Dunneböckerna) och problemen reds ut. Jag tycker det känns som att Rose Lagercrantz låter Dunne växa med sina läsare. Är det inte lite mer komplicerade relationsproblem och kanske lite mer text i denna femte boken om Dunne? Vi ses när vi ses gör mig hur som helst lika glad och varm om hjärtat som med de andra böckerna om världens lyckligaste Dunne.

Jonathan bortom alla kontroll

Länk till adlibris och bokus

I Meg Rosoffs första roman för vuxna får vi lära känna en ung man som går från lätt förvirrad till att tappa det totalt! Jonathan
bor i en tvåa på Manhattan, New York, en tvåa som han hyr i andrahand utan kontrakt och med vetskapen om att han när som helst kan vräkas när den riktige hyresgästen kommer tillbaka från sing-sing. För tillfället delar Jonathan lägenheten med sin brors två hundar som han lovat passa medan brodern är i Dubai ett halvår och jobbar.

En dag när Jonathan kommer hem från sitt rätt så trista jobb på reklambyrån upptäcker han att hundarna pratar med honom! De läser av honom som en öppen bok, något hans flickvän sen ett par år tillbaka, Julie, aldrig ens lyckats med. Hundarna Sissy och Dante däremot, de tycks veta allt om Jonathan. Och de tycks dessutom ha en hemlig plan för honom och hur han ska ordna upp sitt smått enformiga liv. Eller är planen egentligen att förstöra det?

Julie är inte speciellt förtjust i hundarna, och frågan är väl egentligen också hur pass förtjust hon är i Jonathan. Hon är i varje fall rätt så sugen på att gifta sig, fast helst med någon som är rikare och roligare än Jonathan, men varken Julie eller Jonathan kommer för sig att göra slut. Så när de istället får möjlighet att gifta sig - och få hela kalaset betalt av Julies jobb, Bröllopsmagasinet Bridal-360, bestämmer de sig för att slå till, även om ingen av dem egentligen vill.

Allting är plötsligt sjukt tilltrasslat i Jonathans liv: hans chef är en idiot, hyresavin till lägenheten har upphört att komma, ett bröllop hänger över honom som en begravning och till och med med hundarna är det bekymmer. Jonathan börjar misstänka att hundarna lider av såväl depression och ensamhet som hälta och magproblem och han är övertygad om att de ändrar om i hans lägenhet medan han är på jobbet, gömmer grejer och rotar i hans papper. Tillvaron kring Jonathan börjar spinna snabbare och snabbare, bröllopet närmar sig med stormsteg och Jonathan kraschlandar.

Jonathan bortom all kontroll är lätt bisarr och väldigt rolig. Meg Rosoff kan det här med att skriva humor - smart och underfundig sådan, vilket hon visade prov på redan i Älgbarnet och I begynnelsen var Bob. I like!

Vargbröder

Länk till adlibris och bokus

Torak och hans far tillhör vargklanen, men de har valt att leva ensamma, bara de två. Inte ens de årliga klanmötena går de på, sist var för fem år sen. Det var också senast Torak mötte andra människor.

När Torak nu är i tolvårsåldern blir han vittne till hur en björn river fadern svårt. Fadern blir dödligt skadad och medan hans liv rinner ut hinner han berätta för Torak att han måste bege sig till bergen, Torak måste lova att inom ett månvarv ta sig till Världsandens Berg. För björnen som rev hans pappa var ingen vanlig björn utan en demon i björnskepnad som kommer att fortsätta döda allt i dess väg om ingen stoppar den. Att ta sig till Världsandens berg är enda möjliga sättet.

Torak lovar också sin far att fortsätta undvika andra människor. Istället får Torak sällskap av en liten övergiven vargunge, som han märker att han kan kommunicera med, men annars är Torak helt ensam för första gången någonsin. Det finns ingen som kan förklara de komplicerade klanregler som tydligen råder i Storskogen som han färdas genom och när han tas tillfånga av medlemmar ur Korpklanen, anklagad för att ha stulit deras jaktbyte, vilket är belagt med dödsstraff, verkar det inte finnas någon som vill hjälpa honom – trots att de har en gemensam fiende att slåss mot.

Michelle Pavers Vargbröder är både ruskigt spännande och stämningsfullt berättad. Den har förvisso några år på nacken numera, men tack vare att berättelsen är förlagd till stenåldern, 6000 år tillbaka i tiden, känns den ändå fräsch. Jag vet, det där låter motsägelsefullt, men det är ett äventyr utan nutida tidsmarkörer vilket ger den potential att överleva många år till och fortsätta finna många nya läsare. 

Den otroliga vandringen

Jag vet inte hur gammal jag var när jag första gången läste Den otroliga vandringen av Sheila Burnford, jag kan ha varit i tolvårsåldern kanske, och hur som helst så var det här en bok som gjorde djupt intryck på mig. Nu har jag nyligen läst om boken och känner mig kanske inte riktigt så sentimental som jag gjorde när jag läste den första gången, men jag tycker nog allt att berättelsen fortfarande håller. Det är en fantastisk djurskildring som framför allt kan tilltala den som en gång haft eller som har hund eller katt.

Den otroliga vandringen skrevs på 1960-talet och utspelar sig i nordvästra Kanada. När pappan i familjen Hunter erbjuds ett jobb i England blir barnen Elisabeth och Peter förkrossade när de inser att familjens labrador, den gamla bullteriern och siameskatten inte kan följa med. Istället får djuren flytta till Mr Longridge, god vän till familjen Hunter, för att bo där.

Tiden börjar närma sig för att familjen Hunter ska återvända, men det är nu också så att Mr Longridge ska iväg en, två veckor och kan inte ta med sig djuren, så istället anordnar han så att hans hushållerska ska komma till huset och vara där och ta hand om katten och hundarna. Men istället möts hon av ett tomt hus. Utan att någon vet om det har de tre djuren gett sig av. Och på grund av ett missförstånd är det heller ingen som märker att djuren är borta förrän det är för sent att börja leta efter dem.

Djuren, och framför allt då labradoren, styrs av en instinkt att hitta hem - han känner på sig att hans älskade husse snart är tillbaka och det är till honom han vill ta sig. Det något udda sällskapet börjar vandra genom de kanadensiska skogarna för att möta sin familj - sin flock. Det blir en äventyrlig vandring och visserligen möter de och får hjälp av flera vänligt sinnade människor, men livet i vildmarken tär hårt på de tre husdjuren och samtidigt får de uppleva hur gamla instinkter vaknar till liv.

Stjärnöga

Länk till adlibris och bokus

Stjärnöga är en lättläst hästbok skriven av Jenny Oldfield som handlar om trettonåriga Morgan som skickas till sin mosters hästgård i Klippiga bergen för att bo där över sommaren. Morgans föräldrar har precis skiljt sig och Morgans mamma tror att ett miljöombyte kan vara bra för Morgan. Men Morgan avskyr stället. Hon är en typisk stadstjej och hon vet inte riktigt vad hon har där att göra ute på landet. Hon kan inget om hästar men ändå förväntas hon hjälpa till och jobba på gården. Och det är hårt och slitigt arbete dessutom.

Morgan lär sig efterhand att sköta hästarna och hon får också lära sig att rida, men det är först när Morgan får syn på vildhästen Stjärnöga som hennes intresse för hästarna väcks på allvar. Den här hästen tillhör egentligen Morgans moster, men den har rymt och ingen har lyckats fånga in den skygga hästen igen. Nu går det bra att Stjärnöga går lös, men har man inte fångat henne till dess att vintern kommer finns risken att hästen kommer att svälta ihjäl.

Stjärnöga är ingen typisk hästbok utan handlar väl egentligen mer om hur Morgan tacklar den livskris det innebär när föräldrarna skiljer sig. På ranchen får hon koncentrera sig på något annat än föräldrarnas bråk. Tyvärr tycker jag innehållet i boken är lite torftigt, men designen på boken och dess omslag är det inget fel på. Sidorna i boken är också snyggt formgivna med en häst längst ned i hörnet på högersidorna som ser ut att galoppera om man bläddrar snabbt.

Ormbiten

Länk till adlibris och bokus

Alex har i flera år blivit trakasserad av en kille som heter Mark. Det började när de gick i skolan tillsammans och Mark började kalla Alex för kossan eftersom han heter Cowan i efternamn. Att Alex dessutom gillar djur och föder upp guppyfiskar gjorde inte saken bättre och ett tag fick han heta Guppy istället.

Till sin sjuttonårsdag har Alex fått en strumpebandssnok i present av sin farbror. Han döper ormen till Pila och börjar bära med sig ormen i fickan.

Av en händelse råkar Alex bli vittne till hur Mark och hans gäng snattar kläder i en butik. Gänget åker fast och eftersom Mark fattat att Alex sett vad som hände är han övertygad om att Alex tjallat. Nu är Alex oskyldig, men det spelar ingen roll, Mark tror vad han vill och tjalla gör ingen ostraffat. Mark och hans gäng kommer med hotelser och Alex vet att gänget kommer att klå upp honom om de får tag i honom. Situationen börjar bli allt mer pressad och till slut går Alex rakt in i gängets fälla. Men gissa vem som är rädd för ormar?

Robert Swindells Ormbiten är en snabb- och lättläst bok som utan krusiduller hoppar rakt in i händelserna. Med andra ord, en typisk Argassobok.

Den fantastiska historien om katten som försvann

Finns t.ex. på adlibris eller bokus

1943 rasar Andra världskriget för fullt. Tolvåriga Lily skriver flitigt i sin dagbok om sin vardag i den lilla byn Slapton vid Englands kust. Lilys pappa är i armén, som så många andras pappor, men annars märker man inte så mycket av kriget där Lily bor. Visst, det har kommit ett antal Londonbarn till byn som evakuerats från stan och på sista tiden har mängden amerikanska soldater ökat markant i trakten där de bor. Men sent på vintern får byn veta att de allierade styrkorna håller på att göra sig beredda för en invasion. De håller på att förbereda sig för Dagen D.

För att landstigningen i Frankrike ska lyckas behöver militären öva och eftersom området kring byn där Lily bor liknar landskapet i Frankrike behöver militären marken för att träna. De boende har inte mycket att säga till om. De får packa ihop allt de äger och evakueras inom loppet av bara ett par veckor

Strax efter jul flyttar Lilys familj med allt de äger och har. Inklusive kor och får. Det enda som familjen inte får med sig är katten Tips som springer och gömmer sig. Lily blir förtvivlad. Hela byn och området runt den är avspärrat med taggtråd men Lily kan inte acceptera att katten blir kvar och smyger därför genom avspärrningarna och tillbaka till gården för att leta - trots att det innebär fara för hennes eget liv.

Den fantastiska historien om katten som försvann är en rörande berättelse om kärleken till en katt, men det är också en berättelse om vänskap och en historisk skildring av England under Andra världskriget. Jag fascinerades över det faktum att man faktiskt evakuerade cirka tretusen (3000!) invånare längs med södra Englands kust för att militären skulle kunna öva inför landstigningen i Normandie. Det låter ju rimligt att soldaterna fick träna inför invasionen, men att civila fick lämna sina hem för att detta skulle kunna ske är ingenting som tidigare ens har slagit mig.

Michael Morpurgo knyter fint ihop Lilys berättelse med en ramberättelse i nutid, i vilken Lilys barnbarn får ta del av sin farmors dagbok och läsa om hur farmodern hade det som barn. Jag gillar den historiska inramningen, men katthistorian är lite för sentimental för min smak. Som barn hade jag dock älskat denna bok!

Kråkflickan

Länk till adlibris och bokus

Lily har länge mobbats av ett gäng tjejer på skolan. Det var så illa att Lily till slut struntade i att gå i skolan under hela våren. Men trots att Lilys mamma hade samtal och möten med rektorn vidtogs inga direkta åtgärder. Istället menade rektorn att flickorna inte menat något illa och att Lily var känslig av sig. Ett långt sommarlov skulle nog få alla att glömma vad som hänt och så skulle man kunna starta om på ny kula till hösten, tyckte han. Nu är det höst, men ingenting har förändrats för Lilys del. Tjejerna trakasserar henne fortfarande och Lily fortsätter att dra sig undan och hålla sig för sig själv.

I smyg börjar Lily tröstäta. Efter skolan handlar hon godis och går in i skogen och äter för att hennes mamma inte ska märka nåt. Lily orkar nämligen inte berätta om hur det är och låter istället sin mamma tro att allt är bättre när det i själva verket blivit värre. För ju mer Lily tröstäter, desto större blir hon, vilket också ger mobbarna mer anledning till att vara taskiga. 

Men så en dag i skogen stöter Lily på ett gäng kråkor. Hon börjar kasta mat och godbitar åt dem som de fångar i luften och snart har Lily lärt sig att dressera dem. Mötet med kråkorna leder till att Lily återfår sitt självförtroende. Det närmar sig Halloween, en helg hon älskar, och Lily börjar smida en plan över hur hon ska ta revansch på sina mobbare. 

Kråkflickan av Kate Cann är en lättläst bok om en tjej som både känner sig och är utanför, något som många tonåringar nog kan relatera till, men som så sakteligen får kontroll och lyckas förändra sitt liv. Att Lilys självförtroende växer är positivt, men jag gillar inte riktigt att askunge- och makeover-sagan måste ingå. Visserligen finns här en farmor som påtalar att hållningen gör mycket för hur folk uppfattar en person, men tyvärr känns det också som att en del av sensmoralen går ut på att smalt är snyggt. 

Millan

länk till adlibris och bokus

Millan är tretton år och hennes högsta dröm är en egen häst. Hon tillbringar så mycket tid hon bara kan i stallet. Där mockar, fodrar, ryktar, släpper ut och tar in de fyra hästar som har stallplats hos Marianne. Och hon ställer gärna upp och följer med som hästskötare när Linnéa och Annie, som har varsin häst i stallet, ska tävla. Och har Millan tur så kan hon nån gång ibland få skritta av deras hästar. Men det är i stort sett allt. Millan har inte råd med några ridlektioner, än mindre råd med en egen häst.
Dessutom, det hade aldrig funkat att Millan skulle ha en egen häst att ta hand om också. Hon har ju Josef att tänka på.

Josef är Millans femåriga lillebror och ofta är det Millan som får hämta honom på dagis, det är hon som får fixa frukost och middag på vardagarna. Och det är hon som kramar och håller om Josef när mamma och pappa bråkar. Och tyvärr blir det en hel del bråk hemma med två arbetslösa föräldrar och med en pappa som dricker och en mamma som ofta inte orkar göra annat än att ligga på sängen och gråta.

Och eftersom Millans föräldrar är som de är vågar Millan aldrig bjuda hem någon kompis. Inte för att hon hinner med att ha så många kompisar, men Angelika brukar hon hänga med i skolan och Angelika delar hennes hästintresse. Fast ibland känns det som att Angelika snart kommer att tröttna på Millan som alltid måste hem och ta hand om Josef och som aldrig bjuder hem henne. Men Millan kan ju inte säga att det bara är för att hon är livrädd att de ska komma hem och hitta Millans pappa utslagen i fåtöljen med ett gäng ölburkar framför sig. Hon är livrädd att någon utanför familjen ska få veta hur det egentligen är där hemma.

Pia Hagmar har tidigare skrivit hästboksserien om Klara. Millan är första delen i en serie om tre böcker som riktar sig till ungdomar. Och jo, Millan är också en hästbok. Det handlar en hel del om ridsport och stalliv, men den här hästboken handlar lika mycket om livet utanför som i stallet. Det är en engagerande och välskriven berättelse om en tjej med drömmar som inte är speciellt högtflygande men som ändå ligger väldigt långt bort från den verklighet hon lever i.

Vren

Vren - De glömda rummen utspelar sig på jorden på 2400-talet. Aha, tänker kanske en del när de hör detta: det här är alltså en sci fi med flygande bilar och androider och annat högteknologiskt bjäfs, men ingalunda. Jorden blomstrade förvisso bara några generationer tidigare till följd av att man på 2100-talet kom på hur man skulle färdas mellan galaxerna och därmed upptäckte hela tretton solsystem med beboeliga planeter. Planeterna koloniserades snabbt och under ett par hundra år levde jorden gott på den handel och det kulturutbyte man hade med de andra planeterna. Men så småningom började de koloniserade planeterna att tröttna på jordens överhöghet och ett krig bröt ut varpå jorden förlorade kontrollen över sina kolonier. Vad värre var, för jordens befolkning, var att jorden isolerades och kriget slog ut all avancerad teknologi. Jorden gick tillbaka i utvecklingen och påminner på 2400-talet snarare om ett medeltida samhälle.

Anya, en sextonårig tjej, är på väg hem för ett par dagars skollov när hon stöter på en Vren. Vrenarna var den enda utomjordiska art som blev kvar på jorden efter kriget och de ser ungefär ut som en jättestor varg med grårandig päls och vassa tänder. De är livsfarliga, men intelligenta, djur och har förslavats av människorna som använder dem i strider eller som rena mördarredskap. En vren som lovar att lyda en människa och svär ägareden är bunden att lyda och följa sin ägares minsta befallning tills dess att den blir löst från sin ed.

Den här vrenen som Anya stöter på är nära på död, fastbunden vid ett träd håller den på att törsta ihjäl, och en bit bort ligger dess ägare som uppenbarligen råkat ut för något mycket otrevligt. Anya får vrenen att svära ägareden och vågar först därefter hjälpa honom och tar med honom hem till sina föräldrars förskräckelse. Men Kirvan, som vrenen heter, är en mördarvren på väg till ett uppdrag och det dröjer inte länge förrän en budbärare kommer för att hämta honom. Men Kirvan och Anya ska mötas igen. För utan att Anya till en början vet om det har hon omedvetet lagt Kirvans öde i sina händer och därmed blir hon också indragen i en livsfarlig sammansvärjning som hotar inte bara det kungadöme som Anya lever i, utan även hela jordens befolkning. För vad vore Vren - de glömda rummen för en sci fi-/fantasyroman utan elakingar som smider onda planer?

Jag blev helt fascinerad av vrenen som beskrivs som en mördarmaskin, en varelse som man håller sig så långt borta från som möjligt då de med en enda snabb rörelse kan ta livet av en annan varelse med sina sylvassa tänder eller sina långa klor. Och samtidigt som de är ett mäktigt djur, som borde befinna sig högt över människan, intelligenta som de också är, så har de blivit totalt kuvade på jorden och får utstå förskräcklig behandling av sina ägare. Och åh, vad jag gillar Lotta Olivecronas beskrivning av relationen mellan Anya och Kirvan där rädsla och misstänksamhet sakta går över i en ömsesidig respekt för varandra. Och händelseförloppet i sig är också spännande. Två till delar om Vren finns för den som vill fortsätta läsa detta spännande och genomtänkta sci-fi-fantasyäventyr. Tyvärr går Vren-böckerna inte längre att köpa, annat än som e-böcker eller ljudböcker, men det finns ju bibliotek!