Mantikoran

länk till adlibris och bokus

Lis pappa är upp över öronen förälskad i Nina, men Li är övertygad om att Nina inte är mänsklig. Att pappa inte kan se hur Lis lillebror Jonas vrider sig ur Ninas grepp! Att han inte kan se hur fel hennes mun ser ut! Det är som att munnen innehåller för många tänder. Li är insmickrande, bjuder på presenter och lagar god mat, det är mycket smör och grädde i hennes matlagning. Jonas redan runda småbarnskinder ser redan rundare ut. Det är som att hon göder dem. I väntan på att sluka dem. 

Li vet vad Nina är egentligen. I hennes uppslagsbok läser hon om mantikoran, människoätaren med tre rader sylvassa tänder, lejonkropp och människoansikte. Och Li försöker verkligen visa sin pappa, men han är som förblindad, tror att Li behöver mer tid att vänja sig vid Nina. Men tiden håller på att rinna ut för Li, hennes lillebror och pappa. I sin bok läser Li om att det enda man kan besegra en mantikora med är med hjälp av ett enhörningshorn. Hur får man tag på ett sådant?

Mantikoran av Maria Turtschaninoff är en suggestiv fantasyrysare vars bilder av Peter Bergting förhöjer stämningen. Rätt så kort bok, men minnesvärd!

Mot okänt land

länk till adlibris och bokus

Mot Okänt land är första delen i Camilla Lagerqvists serie Krigets barns som handlar om alla de finska barn som kom till Sverige från Finland under finska vinterkriget. Viivi är tretton år när Finland 1939 attackeras av ryska flygplan. Efter att i flera månader ha levt i skräck och otrygghet beslutar sig Viivis mamma för att skicka iväg Viivi tillsammans med Viivis ett och ett halvt år gamla lillasyster Tuulikki. I Sverige är det tryggt, där finns det gott om mat och där finns framför allt inget krig. Viivi får sällskap av klasskompisen Jere som också ska evakueras. För att komma till Sverige måste barnen först ta sig till Helsingfors och därefter med tåg. Men resan till Sverige är långt ifrån ofarlig och det blir en strapatsfylld resa. 

Väl i Sverige kommer nästa utmaning. Viivi och Tuulikki ska till olika familjer. Det var inte så här det var tänkt att bli. Viivi som lovat mamma att ta hand om Tuulikki.

Mot okänt land är både spännande och gripande och som vanligt tycker jag det är lärorikt och intressant att läsa om historiska skeenden. Mot okänt land fortsättes av Längtan hem.

Visslaren

länk till adlibris och bokus

Visslaren är en kort spökhistoria och ingår i serien Magnus Nordins skräckberättelser som består av något kortare, fristående berättelser med relativt lättläst sättning. 

Jessica återberättar vad hon upplevde en sommar i början av 1980-talet när hon var femton år. Jessicas mamma har nyligen gått bort i cancer och det bestäms att hon ska bo med sin mormor i hennes hus vid havet i Bjärred. Det har funnits en konflikt mellan Jessicas mamma och mormodern och därför har Jessica aldrig tidigare träffat sin mormor. 

Redan första natten vaknar Jessica av visslingarna. Mormor berättar om hur Jessicas mamma också hörde visslandet en gång i tiden och hur hon var övertygad om att visslandet förebådade någons död, då visslingarna faktiskt gick att koppla ihop med faktiska dödsfall. Jessica fortsätter att vakna om nätterna till den visslande melodin och när hon även skymtar en blek gestalt blir hon övertygad om att det spökar i det stora gamla huset vid havet. Det finns hemligheter i familjen som behöver komma upp i dagsljuset. 

Visslaren går snabbt att läsa, den lämnar kanske inga bestående intryck hos mig annat än att handlingen utspelar sig på för mig välkända platser. Som gammal Bjärredsbo är det nämligen väldigt lockande att spekulera i vilket hus Nordin haft som förlaga till sin berättelse och det ger lite extra krydda till läsningen. 

Helikopterrånet

länk till adlibris och bokus

I september 2009 utfördes ett av de mest spektakulära brotten i svensk historia. Med hjälp av en helikopter rånas en värdedepå i Västberga utanför Stockholm. Bytet från värdedepån uppskattas till ca 40 miljoner kronor, pengar som aldrig har återfunnits. 

Förutom det uppseendeväckande med att rånarna anlände i helikopter och på så vis tog sig in i byggnaden via taket blev rånet vida uppmärksammat eftersom polisen hade kännedom om vad som skulle hända. Men  av olika skäl kunde man under pågående brott inte ingripa, utan man kunde helt enkelt bara handfallna stå och se på.

Jonas Bonnier har lagt ned stor tid på att ta del av domstolsprotokoll, plöjt all journalistik kring rånet, gjort intervjuer med inblandade, framför allt med gärningsmännen, för att kunna gestalta huvudpersonerna och kartlägga hela skeendet från allra första idén till att råna värdedepån till fullföljandet av rånet. Och trots att man på förhand vet hur det går så är Helikopterrånet otroligt spännande läsning. 

Den här vintern

länk till adlibris och bokus

Den här vintern är en Heartstopper-berättelse som utspelar sig under under en enda dag, självaste juldagen. Charlie har haft det väldigt svårt under hösten. Han har kämpat med ätstörningar och självskadebeteende och till och med varit inlagd på en klinik för att få hjälp med sina problem. Nu är det jul och Charlie är hemma igen. Juldagen ska firas med tjocka släkten och stor julmiddag, något som stressar Charlie enormt. Dessutom känner han att ingen riktigt förstår honom och vad det innebär att må psykiskt dåligt. Nu är det jul igen och då ska allt vara tipptopp. Typ. Charlies syster Tori är den i familjen som förstår sig på Charlie bäst, men hon i sin tur känner sig sviken av honom när han efter ett gräl med mamman överger henne mitt under julmiddagen och istället flyr till pojkvännen Nick. Även om Charlie behöver allt stöd han kan få så behöver även Tori det. Hon behöver Charlie. 

Alice Oseman påminner om att alla inte förknippar julen med glädje och värme utan att detta kan vara en högtid som framkallar mycket stress och oroskänslor. För en del kan det vara maten, för andra kan det vara att behöva umgås med familjen. I Den här vintern går stämningarna upp och ner, men det slutar ändå med en hoppfullhet och nån slags försoning i familjen.

Jag är bara ett jävla äckel

länk till adlibris och bokus

Jag är bara ett jävla äckel är Henrik Ståhls egenupplevda skildring av sin högstadietid på en liten ort i dalarna. Boken bygger på den pjäs som Henrik Ståhl under flera år turnerade runt med och boken är skriven tillsammans med Titti Persson som gick på samma skola som Henrik. 

Henrik ser fram emot att börja sjuan på Svärdsjöskolan. På sin gamla skola är Henrik känd som tönten, men nu har han chans att börja om, tvätta bort töntstämpeln och bli någon som räknas. Henrik har höga förhoppningar om sin högstadietid och de allra första dagarna är skimrande och lovande. Men det dröjer tyvärr inte länge förrän Henrik blir tilltryckt. Hans gamla plågoandar går också på skolan och de ser så klart till att sprida och befästa Henriks forna status som tönt. 

Under tre år, hela högstadietiden, är vi med Henrik när han mobbas, blir nertryckt och tilltryckt. Psykiskt och fysiskt. Vi är med när lärarna låtsas som ingenting och får följa hur Henrik och hans kompisar utvecklar strategier för att klara sig undan mobbarna. Och det är vidrigt och hemskt hur alla, precis alla, vet hur utsatt Henrik är i skolan och hur lite någon gör för att komma till rätta med situationen. Henriks egna föräldrar gör vad de kan för att stötta och hjälpa, men det gör antingen ingen skillnad eller så gör det bara saken värre. Men Henrik gör vad han kan för att överleva. Målet är att efter nian komma in på estetisk linje i Falun och därmed slippa de som plågar honom. Avslutningsdagen i nian blir en av de lyckligaste dagarna på länge. 

Jag är bara ett jävla äckel är en helvetesskildring, en riktig eländesbok som engagerar. Mest upprörd blir jag på alla vuxna som ser mellan fingrarna och inte tar den grova mobbingen på allvar. Dock tycker jag en del av skildringen ligger alldeles för nära gränsen till att bli för mycket, för överdrivet (utan att på något vis förringa Henrik Ståhls eller någon annan mobbad persons upplevelser). Det är synd om Henke, men jag tröttnar lite på hans egna beskrivningar av sig själv som tönt och och vad det innebär att vara en tönt. Även om han reser sig under sitt sista läsår på högstadiet så blir det som en slags självuppfyllande profetia när han hela tiden refererar till sig själv som just en tönt. 

Stellan och vargväskan

länk till adlibris och bokus

Att vara sex år. Då är man ändå rätt så stor. Och man vet väldigt många saker. Men trots det kan det ändå bli väldigt mycket fel ibland. För när man är sex år så är man trots allt inte riktigt så stor som man kanske känner sig. 

Stellan har precis fyllt sex år. Han bor med sina mammor, sin lillebror Pim och storebror Pelle. Inne i badrummet bor Gullegris, Pelles hamster. Det Stellan önskar sig mest av allt är en egen katt, men på grund av Gullegris går det inte att ha en katt, och det är så orättvist! När frustrationen blir för stor, oavsett det gäller orättvisor, dumma syskon eller byxor med fjärilar på, så springer Stellan upp på vinden och skriker ut sin ilska i vargväskan.  Det är en lurvig väska som man kan skrika in i hur högt som helst bara man är snabb att stänga den igen om sig så att inte ilskan släpps ut igen. Där uppe på vinden hittar Stellan också en fjäril som han döper till Ejdeltofs. Kanske kan Ejdeltofs bli Stellans hemliga husdjur?

Stellan och vargväskan är en otroligt charmig och varm vardagsberättelse om att vara just sex år, känna sig stor men ändå inte riktigt kunna hantera världen runt omkring och alla sina känslor och tankar. Helena Hedlund skriver inkännande och Stellan är verkligen skickligt karaktäriserad. En riktigt fin och bra högläsningsbok med både djup och humor som passar utmärkt för 5-7-åringar.

Getmannen

länk till adlibris och bokus

Getmannen är första boken i serien Rysliga resor av Tobias Gard och som handlar om Eli och Oskar som reser runt med sin pappa i en talande buss. Pappan håller på att skriva en bok om spöken och monster och åker alltså vida runt för att studera och samla bevis för att olika mystiska väsen finns. 

Getmannen är en varelse som lever i skogen och är en blandning mellan en människa och en get. Den är går på två ben och har armar och händer som en människa, men kroppen är täckt med päls och huvudet liknar en gets huvud med stora horn. Man kan märka om getmannen är i närheten eftersom han sprider en lukt av blod och metall. Men det som är läskigast med getmannen är att han kan härma röster och anta en annan levande varelses skepnad. 

Både Oskar och Eli tycker att det är spännande att vara ute i skogen med sin pappa, men det blir lite för spännande när getmannen faktiskt dyker upp i skogen där de slagit läger för natten. För det är uppenbart att getmannen inte är någon snäll eller välvillig varelse. 

Skräckserien Rysliga resor är riktigt creepy och verkligen inget för den lättskrämde. Men jag tycker det är bra att det finns något riktigt läskigt att sätta i händerna på de hugade lågstadiebarn som inte kan få nog så läskiga böcker.  

Tavlans hemlighet

Ellas gammelfaster Tilda har försvunnit, man antar att hon drunknat i havet, men man har inte hittat hennes kropp. Ella, hennes tvillingsyster Ida och mamma har åkt till fasterns gamla hus för att röja upp så att de kan sälja huset sen. Liksom Ella hade Tilda en tvillingsyster, Tea. Men Tilda och Tea blev ovänner och pratade inte med varandra på 20 år. Trots att de bodde i samma hus. 

I huset finns en gammal tavla, ett porträtt av Tea som Ella alltid varit väldigt fascinerad av. Hon märker att något har ändrats med tavlan sen hon var på besök sist. På porträttet hade Tea ett halsband av svarta pärlor, men nu syns inte ett spår av halsbandet längre. Vad som är mer konstigt är att Tea i tavlan brukar hålla en bok, men plötsligt en dag ser Ella att hon istället håller en ros. Och nästa dag igen så håller hon en snäcka istället. Hon försöker berätta för sin mamma och pappa men ingen verkar fatta vad hon pratar om. Lite kusligt är det också att Ella vaknar om nätterna av att något krafsar på hennes fönster. Hon inbillar sig att det är grenar från ett träd som slår mot fönstret, men när hon kollar i dagsljus så ser hon att det inte ens finns något träd på den sidan av huset. Tavlans hemlighet av Ewa Christina Johansson är den första boken om Ella som tycks ha en speciell dragning till övernaturliga mysterier. Bokomslaget är visserligen hemskt, men berättelsen håller ännu. 

Monster, monster

I Gläntebyskolan sitter fem barn i bildsalen och har tråkigt. De går allesammans i samma klass och har allesammans lyckats försova sig denna morgon och därmed missat bussen som resten av klassen sitter på för att åka på studieresa till Stockholm. Den gamle bildläraren Engelbrekt försöker liva upp stämningen genom att visa film med hjälp av en gammal projektor. Det är en film om köttätande växter och en film om bläckfiskar. Plötsligt lyses hela klassrummet upp och en hög smäll hörs! En blixt har slagit ned och letat sig in i just det klassrum som barnen sitter i. Blixten slår först ner i projektorn och letar sig sedan vidare till vart och ett av barnen som faller ihop över sina bänkar. 

När de vaknar upp igen har de både filmerna trasslat ihop sig och smält samman och ut från den vita duken slingrar sig en enorm tentakel. Snart kliver hela varelsen ut ur den vita duken. Det är köttätande växt med långa tentakler, precis som en bläckfisk. Och den är hungrig!

Nu visar det sig att barnen genom blixtnedslaget fått superkrafter som gör att det de skriver, ritar eller målar blir verklighet. Och på så vis börjar de bekämpa den jättelika köttätande tentakelväxten. 

Den köttätande tentakelväxten är första delen i serien Monster, monster av Johannes Pinter. Det är lite småläskigt, lite tramsigt, lite otroligt men uppskattat av många barn i 9-10-års åldern. Ett persongalleri i början av boken gör det lätt att hålla koll på de olika karaktärerna och deras speciella förmågor.