Mellan dig och dig

Katarina Kieris Mellan dig och dig gillar jag mycket! Vilken språkglädje och läsglädje! Jag dras med rakt in i Toras vardag och jag kunde inte sluta läsa. Boken handlar både om vänskap och tonårskärlek, om svek och om att vara annorlunda, men också om att vara precis mellan barn och vuxen.

Tora går andra året på gymnasiet. Toras bästa kompis Ivar, börjar denna höst glida ifrån Tora. Egentligen så är Ivar också den enda Tora umgås med och som hon egentligen är hemligt kär i. Det är inte så att han undviker henne, men han hör inte heller av sig lika mycket som innan. Och Tora, som inte riktigt förstår sig på honom, klarar inte av att konfrontera honom och låter honom glida undan för att till slut helt lämna henne. Och kvar står Tora med en plötslig och tom ensamhet och en massa funderingar kring vad det var som hände.

Det är inte så att Tora lider av att vara ensam, men hon känner sig ändå utanför, liksom annorlunda. Att hennes mamma stuckit med en ny man, en gris, om du frågar Tora, är ett svek som Tora inte kan komma över och som (vid sidan om Ivar) upptar hennes tankar mycket denna höst. Tora bor med sin pappa, som hon inte kan låta bli att hela tiden irritera sig på. Han är ju så menlös, har inga ambitioner och inte koll på nåt. Och det är rörande att längre fram se hur Tora börjar se på sin pappa med nya ögon. Han har ju egentligen haft koll på precis ALLT!

Mellan dig och dig låter på min beskrivning inte som någon händelserik bok, men det är den! Det händer jättemycket under den höst som handlingen utspelar sig under. Speciellt sett ur en tonårstjejs perspektiv, och där det händer mest saker, det är inom Tora. Av en slump börjar hon få kontakt med två tjejer som hon fram tills nu helt ignorerat. Och Sven, skolans bibliotekarie, tillika Toras hemliga föremål för kärleksfantasier, får Tora att våga öppna sig och göra något hon aldrig trodde hon skulle göra.

Genom boken får man små strofer ur en dikt presenterad för sig, en dikt som Tora skriver på och som har en speciell roll för handlingen. Jag kände frustration för att jag aldrig fick läsa hela dikten, men på sista sidan presenteras den i sin helhet, vilket gläder mig för den är väldigt fin, tycker jag.