torsdag 25 juli 2013

Det sista av sommaren

hos adlibris eller bokus
Tamara Bachs Det sista av sommaren lockar med snyggt omslag och ger känslan av en härlig, somrig feel good-bok. Och Det sista av sommaren utspelar sig också under sommaren, men är betydligt svartare än vad jag hade förväntat mig.

Louise är sjutton år och har planerat sin sommar minutiöst. Två sommarjobb, ett där hon delar ut tidningar och ett hos Rödljusbagaren, upptar det mesta av hennes tid. Och efter jobben är det körteori och övningskörning som gäller. Och däremellan så har hon dessutom gått med på att passa mormors hund Bonnie. Inte mycket tid över för att träffa kompisar precis. Men det gör detsamma. Louise tycks inte ha så många kompisar och man anar att hennes ensamhet är följden av något som hänt i skolan.

Jana fyller tretton år när vi först träffar henne. Det är en stor dag för Jana, som nu kan börja se sig själv som tonåring och inte längre som en barnunge. Men den enda som kommer ihåg att gratta Jana på hennes födelsedag är farmor. Hennes egna föräldrar är upptagna med att ägna all sin tid och alla sina känslor åt Janas storebror som svävar mellan liv och död på sjukhuset.

Av en slump korsas Louises och Janas vägar. Louise tycker till en början att Jana är sjukt störig, irriterande som en surrande fluga, plötsligt överallt. Men sakta övervinner Jana Louises vänskap. De är lika på nåt vis. De förstår varandra. Så när Louises in-i-minsta-detalj-planerade sommar spricker och det enda hon vill är att skita i allt är det Jana hon tar med sig ut på äventyr. Och äventyret får Jana att äntligen börja tänka på något annat än på sin bror som ligger i koma.

Det sista av sommaren är snabbläst men ingalunda lättläst. Berättarperspektivet skiftar mellan Jana och Louise och det gäller att vara med under läsningen. Det ligger ett tungt vemod över båda tjejerna,  men ändå får jag en hoppfull känsla när jag läst ut boken. Det som hänger som ett tungt sjok över både Janas och Louises berättelser är sveket från de vuxna. Båda två har föräldrar som försummar sina barn. För även Louises föräldrar är hopplöst frånvarande. De tänker liksom att Louise är stor nog att klara sig själv nu. Och Louise är ju den duktiga tjejen, visst, men utan stöd hemifrån tar hon på sig mer än vad hon egentligen orkar. Eller är det för att inte behöva känna sig så ensam som hon ser till att hålla sig sysselsatt?

Det är ett gott stycke in i berättelsen som det börjar hända grejer och fångas man inte av tjejernas berättelser, så tror jag att Det sista av sommaren kan uppfattas som seg. Men både språket, stämningen och berättelsen i sig, som känns sannolik, fångade mig från första sidan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar