Starcrossed

Helena hos adlibris eller bokus

Det som framför allt lockade mig att läsa Josephine Angelinis Helena var inblandningen av den grekiska mytologin i berättelsen. Jag har också haft Helena på min Vill-läsa-lista ända sedan den först kom ut och dessutom har en bibliotekariekollega till mig talat sig riktigt varm om boken. Men njä, det här blev en riktig besvikelse. Helena är första delen av tre i Starcrossed-trilogin och tredje delen, Nemesis, kom nyligen ut. Jag är emellertid rätt nöjd med att jag ens tog mig igenom första delen, så de två resterande delarna kommer jag inte att bry mig det minsta om.

Helena Hamilton är sexton år och skitsnygg. Riktigt vända-sig-om-på-gatan-supersnygg, men hon avskyr när folk tittar på henne. Helena är nämligen väldigt blyg, extremt blyg till och med, och får ont i magen bara hon tänker på att hon på något vis skulle dra uppmärksamhet till sig.

När skolan startar igen efter ett långt skönt sommarlov har en ny familj flyttat till den lilla ön på östkusten, där Helena och hennes pappa bor, och eftersom det bara finns en High school på ön så börjar familjen Delos ungar i Helenas skola. Det går rykten, redan innan skolan börjat, om att medlemmarna av familjen Delos är skitsnygga, men när Helena för första gången får syn på Lucas i skolkorridoren är det inte hans yttre som hon dras mot, utan en helt oförklarlig vrede väcks inom henne och hon kastar sig över Lucas Delos. Det hat hon känner för den nye killen är så enormt att hon känner att hon bara måste döda honom!

Lyckligtvis så hindras Helena från att döda Lucas, men skolkorridorsincidenten förföljer henne och det är först efter ytterligare sammandrabbningar med familjen Delos som Helena får en förklaring till sitt agerande. Helena är dotter till en halvgudinna och, liksom medlemmarna av familjen Delos är hon själv halvgud. Plötsligt får Helena en förklaring till sin styrka och snabbhet och sitt vackra anlete och hos familjen Delos lär hon sig sakta att bemästra sina styrkor. Hatet Helena till en början kände för Lucas har också övergått till en intensiv attraktion och hon är rätt säker på att även han hyser varma känslor för henne. Men deras kärlek är en förbannelse! Deras liv styrs av ödesgudinnorna och är kopplade långt tillbaka till händelserna i Illiaden och det trojanska kriget. Liksom sköna Helena och prins Paris kärlek startade ett förödande krig, kommer också Helena och Lucas att sätta igång en katastrofalt konflikt om de ger efter för sina känslor.

Angelinis Helena känns som en typisk high school-roman med sina svallande känslor och här finns flera likheter med Stephenie Meyers Twilight med den omöjliga och farliga kärleken. Dock har Angelini mycket större humor än vad Meyer tycks ha och här förekommer många roliga och kvicka kommentarer och repliker från bokens karaktärer.

Även om Angelini vänder och vrider lite på den grekiska mytologin (och litteraturhistoria), så tycker jag enbart att det är roligt och positivt att den utgör ett så stort tema i Starcrossed-trilogin. Det som blir för mycket för min smak är faktiskt inte heller Helenas och Lucas trånande och omöjliga kärlek, vilket jag trodde jag skulle tröttna rätt rejält på, utan det är det sedvanliga undanhållandet av sanningen. Speak out, liksom! Måste alla hela tiden ha en massa hemligheter för varandra, som de ändå måste avslöja hundra sidor längre fram. Och alla beskrivningarna om hur Helena ju faktiskt inte vuxit upp under samma förutsättningar som de andra halvgudarna är så sjukt tjatiga. I mitt tycke så hade man gott kunnat korta Helena med minst femtio sidor för att slippa allt detta tjat.