tisdag 12 maj 2015

Anna och den franska kyssen

Köp den hos adlibris eller bokus
När jag läste om vårens utgivning såg jag Stephanie Perkins Anna och den franska kyssen, skummade snabbt att det var en debutroman och att den handlade om romantik i Paris, typ, och avfärdade den lika snabbt som något jag skulle gilla att läsa. Men när boken helt oväntat damp ner i brevlådan så blev jag ändå glad. För precis då hade det börjat dyka upp en del blogginlägg som hyllade just Anna och den franska kyssen och jag hade börjat ångra att jag inte bett om ett rec.ex.

Annas pappa skickar iväg Anna för att gå sitt sista år på high school på School of America i Paris! Anna kan inte ett ord franska (förutom möjligen ord som merci, oui, crêpes...) och hon känner inte någon, vare sig på skolan eller i Frankrike. Anna hade mycket hellre stannat i Atlanta där hennes bästa kompis finns och där killen på hennes extrajobb på bion precis börjat besvara hennes känslor.

Men Anna kommer snabbt in i ett kompisgäng på skolan. Och den hon umgås mest flitigt med och kommer bäst överens med är St. Clair, killen som ALLA tjejer på skolan är kära i. Och visst tycker Anna också att St. Clair är något av det snyggaste hon har sett, men St. Clair har ju redan flickvän. Och Anna har ju en kille som väntar hemma i Atlanta. Och dessutom så är Anna och St. Claur bara kompisar. Eller?

Trots en ganska så förutsägbar handling så är detta en riktigt bra kärleksroman! Klart man fattar att de tu kommer att få varandra, trots alla hinder som hela tiden läggs i deras väg. Och trots alla de gånger de är så nära att äntligen få bekänna sina känslor för varandra men som bara rinner ut i sanden och gör en rent kollrig av frustration (kan de inte bara få varandra då!), så läser man vidare och myser, längtar, och vill läsa mer, mer, mer. Och fortsätter att hoppas på att den där kyssen eller kärleksförklaringen ska komma snart ändå.

Anna och den franska kyssen är så klart främst en kärleksroman, men Anna utvecklas också under romanens gång. Hon blir självständig, växer och får många lärdomar - inte bara i franska språket. Och givetvis får hon uppleva romantik i Paris.

Men, alltså, bokomslaget... tjejerna på högstadiet som jag snackat med blir inte (heller) sugna på att läsa boken. För rosa text! För intetsägande! För töntig! Ja, och själv tycker jag omslaget känns för chick-lit och ser ut att snarare passa en äldre målgrupp än tjejer i tonåren. Men. Döm aldrig boken efter omslaget!

Stort tack till Modernista för recensionsexet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar