Olyckornas tid

Länk till adlibris och bokus

Det är samma varje år. I slutet av oktober förmanas Cara och hennes syskon klä sig i extra lager kläder, de måste vara extra försiktiga både hemma och utanför hemmet. Elektriska apparater plockas bort och vassa knivar göms undan. Ändå är det alltid någon som bryter något ben, slår sig illa, får hjärnskakning eller bränner sig. Hur många skydd som än sätts upp så går det inte helt att skydda sig från olyckssäsongen. Man ska vara glad om man tar sig igenom olyckornas tid med bara ett brutet ben. Plötsliga dödsfall kan inträffa. Både Caras morbror och pappa dog i oktober. Och ett annat år lämnade mammas nye man familjen.

Så länge Cara kan minnas har oktober varit olyckornas tid, men aldrig någonsin har hon, hennes syster Alice eller styvbror Sam ifrågasatt varför det är på det här viset. Inte förrän nu.

Det är efter upptäckten att Elsie befinner sig på i stort sett alla Caras fotografier som Cara börjar ställa frågor. Hon och Elsie var kompisar för länge sen, alldeles efter att Caras pappa dött. Nu umgås de inte längre men Cara ser henne då och då i skolan. Hon är en ganska grå och icke-iögonfallande person och hon brukar ha hand om Hemlighetsbordet. Hemlighetsbordet är ett bord i biblioteket där den som vill på skrivmaskin kan skriva ned en hemlighet på en lapp, anonymt så klart, och lapparna förvandlas i slutet av året till ett konstprojekt som alla får ta del av (Älskar idén med det här!!). Cara bestämmer sig för att fråga Elsie hur det kommer sig att hon hela tiden verkar finnas på exakt samma platser som hon själv, men Elsie går inte längre att finna. Hon är puts väck försvunnen. Ingen har sett henne, ingen känner riktigt igen beskrivningen av henne när Cara frågar runt. Det är precis som om hon aldrig har funnits.

Moïra Fowley-Doyles Olyckornas tid utspelar sig i ett höstigt Irland där alla ser fram emot och förbereder sig inför Halloween. Cara och hennes syskon firar på grund av olycksrisken inte högtiden, men i år bestämmer sig syskonen för att utmana ödet och själva ställa till med en rungande halloweenfest. Sökandet efter Elsie har fört Cara till ett ödehus, ett perfekt ställe att hålla en halloweenfest på.

Olyckornas tid vimlar av hemligheter som bara väntar på att bli avslöjade. Jag gillar stämningen i boken och språket är följsamt och ändå känner jag att Olyckornas tid gjorde ett rätt blekt intryck på mig. Den griper inte tag i mig som jag hoppats på, jag blir inte överrumplad när hemligheterna avslöjas. Den här boken var menad för någon annan att läsa och tycka om.