onsdag 8 februari 2017

Jack

Länk till adlibris och bokus
Jack är en självsäker artonåring, snygg, cool och stöddig, på det hela rätt osympatisk. Han vet precis vilka knappar han ska trycka på för att få tjejerna på fall och för att få lärarna att nicka uppmuntrande. På en fest inne på toan träffar Jack Freja och faller pladask. Trots att Freja inte liknar någon av de tjejer Jack brukar falla för. Hon är inte så där tillfixat snygg, har egentligen en något för stor näsa och en alldeles för stor rosa stickad mössa. Men Freja har ett äkta skratt, intressanta åsikter och hon kan ge svar på tal och deras samtal skapar magi. Aldrig nånsin har Jack kunnat snacka så här om allt och ingenting med en tjej.

Det hela ser ut att kunna bli en rosenskimrande kärlekssaga men istället hinner Jacks förflutna upp dem och Freja inser att Jack inte är den person hon trodde. I grundskolan var Jack en typisk mobbarkille och han hängde en del med personer med nazistiska sympatier. Att trycka ner andra gav honom kickar, en känsla av makt och han gjorde livet surt för mer än en person. Fortfarande är det många som inte riktigt vågar säga emot honom. Men allt detta tror sig Jack ha lagt bakom sig, nu är han en schysst kille och han vet att han var fel ute där ett tag, men att den han var då skulle få konsekvenser flera år senare är något Jack inte räknat med.

Mötet med Freja ger Jack perspektiv och insikter och för första gången börjar han rannsaka sig själv, på riktigt alltså. Det är först nu han förstår konsekvenserna av det han gjort och hur det han gjort och hur han uppträtt påverkat andra. 

Jack av Christina Lindström är feel good som det riktigt sprakar om! Jag känner mig nästan själv lika kär i boken som Jack är kär i Freja. Tonen och jargongen i dialogerna är träffsäker och Lindström blandar lättsam humor och dräpande repliker med allvar och eftertänksamhet. Jack är en typiskt osympatisk kille som jag brukar ogilla, men Lindström plockar också fram hans goda sidor och sen är det klippt, man måste bara gilla Jack. Överhuvudtaget är Lindström en fena på att levandegöra sina karaktärer. Jag gillar mamman och hennes keybordspelande. Och Enar vill jag bara hålla om och krama. Till och med hunden Rolf med sina blängande ögon blir levande när man läser. Jack är en strålande bra bok om kärlek, relationer, livet och allt det goda och onda det kommer med. Och jag måste genast lägga Hälsningar från havets botten på min att-läsa-lista.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar