Odjuren

Länk till adlibris och bokus

En dag finns de bara där. Odjuren. De beskrivs som långa och täckta av svart blank päls, går på två ben och har klövar. Längst ut på de långa armarna sitter det smala händer med kraftigt krökta klor som rätas ut och blir som till långa vassa svärd när de attackerar. 

Trettonåriga Abdi och hans lillasyster Alva är på flykt. Deras mamma har dödats av odjuren, men deras pappa befinner sig på Shetlandsöarna och dit har inga monster nått än. Så vitt de vet. Målet är att fly genom skogen, samtidigt som de måste akta sig för odjuren, för att ta sig till Djupevik varifrån båten till Shetlandsöarna avgår.

Samtidigt med att vi får följa Abdis och Alvas flykt får vi undan för undan veta hur monstren skapade kaos i samhället. Myndigheter som inte hade kontroll över situationen, mataffärer som länsades och grannar som vände sig mot varandra. När allas fokus ligger på att överleva har man inte längre råd att hjälpa någon annan än sig själv.

Ingvild Bjerkelands Odjuren är en oerhört spännande berättelse om flykt som väcker obehagskänslor och berör djupt. Odjuren kan läsas som de monster som de beskrivs som men man kan absolut läsa in dem som en allegori för något annat.