Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?

Länk till adlibris och bokus

Nittonårige Markus träffar Ingrid på en fest. Hon är några år äldre än honom, har rakat huvud och ser trött ut men är ändå otroligt vacker i Markus ögon.

I hemlighet ser Markus till att Ingrid får hans telefonnummer i hopp om att hon ska höra av sig till honom. Och det gör hon. De börjar träffas och Markus är säker på sin sak; han har nog aldrig tidigare varit kär innan. Inte på det här sättet i alla fall. Det känns som om livet börjar först nu i och med Ingrid. Men Markus känner inte till allt om Ingrid, han har nog förstått det men det är först när hon själv berättar att hon är allvarligt sjuk som Markus verkligen tar in vetskapen. Men Markus bryr sig inte mindre om Ingrid för det. Och i takt med att deras relation djupnar och blir starkare så blir Ingrid sjukare. Snart kan inte heller Markus blunda för det som Ingrid så väl är medveten om nämligen att den enda framtid som finns för Ingrid är döden.

Björn Sortlands Vad är så skört att du säger dess namn? är en av mina favoriter bland kärleksböcker och jag grät första gången jag läste boken. Det här är, precis som Alla har ett hungrigt hjärta, en lågmäld och finstämd berättelse som inte spänner över många sidor, men vars innehåll är så mycket större. Sortlands språk kan vid en första anblick synas enkelt. Det är precist avvägt utan överflödiga ord. Men dyker man ner under ytan så kommer nyanserna fram och lyfter hela berättelsen.

Zeina & Nalle

När jag läser baksidestexten till Zeina & Nalle får jag intrycket av att författarparet Sören Olsson och Anders Jacobsson med sin bok vill ge en bild av det mångkulturella Sverige. Zeinas pappa är från Beirut och Nalles kommer från en finlandssvensk familj. Men Zeina & Nalle är snarare en bok om att börja högstadiet, att börja en ny klass och få nya klasskompisar.

Genom Zeinas respektive Nalles dagboksanteckningar får vi följa de båda från sommarlovet efter sexan genom hela första terminen i sjuan. Zeina och Nalle känner inte varandra från början, men nu har de hamnat i samma klass och allt som händer under skoldagen rapporteras och skrivs ned i dagböckerna. Det lustiga är att de båda ofta har rakt olika uppfattningar om dagens händelser. Zeina är en utåtriktad och typiskt tonårig tjej medan Nalle är blyg och försiktig och därmed uppfattas som lite mer töntig. Men olikheterna till trots så kan man ändå rätt så tidigt ana att någon form av kemi mellan de båda kommer att uppstå.

Att läsa Zeina & Nalle väcker liv i mina barndomsläsminnen från när jag slök alla Bert-böckerna. Det här är riktigt roligt att läsa och jag gillar både stilen och jargongen. Dock börjar innehållet bli aningens daterat med till exempel tv-serie-referenser, boken kom ju trots allt ut 2002, men nåt år till kan boken nog hålla.

Alla har ett hungrigt hjärta

Jag unnar mig omläsning för en gångs skull. Björn Sortlands tunna böcker är rätt korta berättelser som går snabbt att läsa, men vars innehåll döljer så mycket mer än vad som går att läsa på raderna.

Alla har ett hungrigt hjärta (vars titel är hämtad från en Bruce Springsteen-låt) handlar om sextonåriga Ina som misstänker det värsta, nämligen att hon är med barn. Hon har haft sex en gång med Erik. Men det räckte tydligen. Det hände för ett par veckor sen på en fest och egentligen så är Erik tillsammans med Katrine som går i Inas parallellklass, så Erik är inte ens hennes egen pojkvän. Och Ina vet inte heller om det som hände var ett misstag. Det enda hon vet är att hon inte vet vad hon ska göra med sina misstankar.

I Oslo bor Inas kompis Synnöve som är ett par år äldre och med henne tänker Ina att hon skulle kunna prata. Men hon vill inte säga vad hon har att berätta på telefon så istället bestämmer sig Ina för att åka till Oslo. Erik erbjuder sig att skjutsa Ina i sin bil och Ina tackar ja.

Resan till Oslo blir en resa full av funderingar. Vad ska hon säga till Synnöve? Ska hon berätta för Erik? Hur ska hon göra med barnet om det visar sig att hennes misstankar är sanna?

Alla har ett hungrigt hjärta är en lågmäld och ömsint berättelse. Relationen mellan Erik och Ina är trevande och lite osäker från bådas håll, men växer under färdens gång och ser ut att kunna bli något att fint bygga på.

Hej vacker

Som pocket hos adlibris eller bokus

Hej vacker är en fristående fortsättning på Ann-Helén Laestadius Sms från Soppero. Trettonåriga Agnes ska tillbringa sommarlovet hos mormor och morfar i Soppero. Agnes morföräldrar, liksom Agnes mamma, är samer, men Agnes mamma blev som ung mobbad och flyttade från Norrland så snart hon kunde och har mer eller mindre försökt glömma sitt samiska ursprung. Det är först nu när Agnes blivit intresserad av sitt samiska arv som mamman själv börjat acceptera sitt ursprung. Men för Agnes så är hennes identitet ändå inte självklar. Hemma i Stockholm är hon samen Agnes, men i Soppero ser man på henne som stockholmaren Agnes.

I Soppero finns Henrik, som kanske är Agnes pojkvän och Agnes ser sjukt mycket fram emot att träffa honom igen under sommaren. Men det kommer hinder i vägen, det finns starka viljor som vill sätta stopp för Agnes och Henriks kärlek och sommaren i Soppero blir inget som Agnes föreställt sig.

Hej vacker är framför allt en berättelse om identitet men mycket av händelserna i boken kretsar också kring kärlekshistorian Agnes-Henrik. Det är en väldigt söt och oskyldig kärlekshistoria och jag kan tycka att Hej vacker är lite väl barnslig och snäll för att vara klassad som ungdomsbok. Den hade lika gärna kunnat säljas in som en bok för 9-12-åringar. Sen är frågan också hur länge till boken kommer att hålla innan den blir för daterad. Det snackas till exempel om msn i boken, något jag inte tror någon ung läsare idag känner till.

Blink

Länk till adlibris och bokus

Mette Finderups Blink är en episodisk roman med ett persongalleri om hela nitton personer vars liv under bokens tjugofem kapitel antingen bara snuddar vid varandras eller sammanflätas helt. Här är många hopp i både tid och rum men relationer, tonårsliv och kärlek är den röda tråden genom romanen.

Vi får bland annat träffa Amanda som är fast i ett våldsamt och destruktivt förhållande, Uffe som precis kommit ut som bög, Julie som är hemligt kär i Martin och skickar anonyma kärleksbrev. Och så har vi Mads som drabbas av kärlek vid första ögonkastet, men som glömmer ta reda på vad föremålet för hans beundran heter eller hur han ska kunna få tag på henne igen.

Blink är en annorlunda roman och jag tyckte mycket om den. Jag gillar titeln som jag tänker mig anspelar på att varje kapitel byter perspektiv och mer eller mindre är ögonblicksscener. I början tyckte jag förvisso att varje nytt kapitel kändes lösryckt, men ju fler kapitel man hinner läsa desto häftigare blir det när man märker hur vissa personer hänger ihop eller hur vissa händelse för samman karaktärerna. Det är snyggt gjort av Finderup som lyckas fläta ihop alla dessa ögonblicksscener till en komplett helhet.

Skämmerskans dotter

Länk till adlibris och bokus

Tioåriga Dina har ärvt sin mammas gåva. Hon är skämmerska. När en skämmerska tittar någon i ögonen kan hon se den personens dåliga handlingar, hon kan se allt som den personen skäms för - det dåliga samvetet. Därför är det inte många som vill titta en skämmerska i ögonen och Dina, som ganska nyligen upptäckt sin skämmarförmåga har redan fått uppleva de negativa sidorna med att vara skämmerska och hon ser snarare på gåvan som en förbannelse. Hon är numera utfryst av traktens barn och ingen vill längre leka med henne.

Skämmerskors förmåga kommer till användning när skuld ska bevisas då brott blivit begångna. Dinas mamma, blir hämta av en man från staden Dunark för att lösa ett mordfall i borgen Dunark. Den mordanklagade nekar till brott och en skämmerska behövs nu för att kunna fastställa mannens skuld.

Dunark ligger en bra bit från Björkåsen där Skämmerskan bor med sin familj och Skämmerskan lovar att vara tillbaka senast nästa dag. Men dagen därpå kommer istället ett nytt bud från Dunark för att hämta Dina. Och Dina som tror att hennes mamma behöver hjälp följer med till borgen, men det visar sig vara en fälla.

Skämmerskan kan inte styrka det brott som den anklagade mördaren påstås ha begått. Det är borgfursten själv som blivit mördad och den anklagade är ingen mindre än borgfurstens egen son, Nico, och Drakan, borgfurstens oäkting, kräver att Nico ska utropas som den skyldige. Drakan har nämligen allt att vinna på att den mordanklagade Nico döms. Dina tas därför som gisslan för att få skämmerskan på andra tankar och Dina blir nu tvungen att lära sig att använda sin gåva för att kunna rädda både den mordanklagade Nico, men också sig själv och sin mamma.

Lene Kaaberböls Skämmerskans dotter är en mörk fantasy, hcg-klassad, men jag tycker nog den passar för lite äldre läsare. Här finns till exempel några riktigt brutala och blodiga scener med drakar som sliter sönder sina byten. Det är en riktigt bra och originell historia med stämningsfulla medeltidsaktiga miljöer och jag riktigt sögs in i boken. Det är inte ofta jag sträckläser fantasy, men Skämmerskans dotter gick inte att sluta läsa. Och det är ett mycket gott betyg från mig på en fantasybok.

Tricks

Länk till adlibris och bokus

Björn Sortland är en norsk ungdomsboksförfattare vars böcker jag gillar skarpt. Han har lite samma poetiska språk som i Gunnar Ardelius Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag behöver dig så himla mycket (en av mina favoritböcker för övrigt). Tricks är förvisso ingen språklig sensation utan är istället en lättläst, söt och väldigt underhållande liten berättelse om en förälskad sextonårig kille.

Huvudpersonen, vars namn aldrig nämns, är kär i Janice och har så varit i ungefär ett helt år. Janice är från Colorado och har varit utbytesstudent i Norge under senaste året och därmed bott i huvudpersonens familj. Kruxet är ju nu att det är dags för Janice att åka hem och vår huvudperson börjar alltså inse att tiden är knapp om han ska våga berätta för Janice att han är kär i henne.

Ruth, som är hans bästa kompis, och som vet hur kär han är i Janice uppmuntrar honom att bjuda ut henne innan det är för sent. Ruth har en del tricks som hon delar med sig av. Hon föreslår att han ska bjuda på fin middag på den där stjärnkrogen. Men det är ju svindyrt så för att få pengar till restaurangen får han hänga med Ruth när hon jobbar. Hon har nämligen diverse extraknäck som reklamutdelare och hos en mjölkbonde och Ruth går med på att ge en del av sin lön till sin kompis om han bara hjälper henne.

Och middag på stjärnkrog blir det minsann. Men det blir ändå inte riktigt som det var tänkt. Fast det behöver å andra sidan inte vara något dåligt.

Historien i Tricks är visserligen rätt så uppenbar men det gör absolut ingenting för berättelsen är ändå så söt och har en fantastiskt rolig scen i slutet. Jag stänger igen boken med ett stort leende på läpparna.

Vem är du Johanna?

Finns som pocket hos adlibris och bokus

Johannas barndom utspelar sig på Island med pappa och farmor bland vidderna, bergen och hästarna. Hon får tidigt lära sig rida och hon blir lovad att fölet Sunnanvind ska bli hennes egen häst. Men när Johanna är fem år har hennes svenska mamma fått nog av livet på Island och tar med sig sin dotter till Sverige för att leva där istället. Johanna får inte ens tillfälle att säga hej då.

I Sverige blir avståndet till Island större och större och kontakten med pappa och med farmor och farfar blir allt sämre. Johannas kärlek till hästar finns dock kvar och hon tillbringar mer eller mindre all ledig tid i stallet där hon är skötare till Kasper. Men det är trots detta en rätt vilsen tid för Johanna, hon försöker lägga Island bakom sig. Dels är det ingen som vill höra om hennes tid där och dels känner sig Johanna sviken av sin pappa som aldrig hör av sig. Istället lägger Johanna all sin kärlek på kasper och när han blir sjuk och måste avlivas går Johanna sönder.

Johanna klarar inte av skolan längre, hon skolkar och hamnar i helt fel sällskap. Räddningen blir att åka till Island. Johannas farmor har drabbats av en stroke och vill så gärna träffa sitt barnbarn innan det är för sent. Det var tio år sedan hon var på Island sist och allt är så himla annorlunda från det hon är van vid. Och samtidigt är allting så himla bekant och familjärt. Men det är svårt att lära känna sin isländska familj på nytt. Hennes pappa är tystlåten och den enda personen som Johanna känner ett band till är farmor som ligger nedsövd på sjukhus.

Vem är du Johanna? är lite för lik Viveka Sjögrens I den tysta minuten mellan, som jag nyligen läste. Här återfinns samma tema med frånvarande pappa och identitetsfrågan - var hör Johanna hemma? Det är intressant att böckerna kommit ut med ungefär ett halvårs mellanrum, så frågan är vem som har inspirerats av vem? Den stora skillnaden är så klart att Vem är du Johanna? också är en hästbok som hästälskare kommer att sluka. Det känns på sätt och vis orättvist att jämföra dessa båda böcker, men måste jag välja en ungdomsbok som utspelar sig på Island så blir det Sjögrens.

Mitt skitliv

Länk till adlibris och bokus

Clara är sexton år och bor i en mindre stad nära Odense i Danmark. Alltsedan hennes lillebror Magnus dog i cancer för några år sedan så har Claras mamma mer eller mindre varit konstant deprimerad och befunnit sig i ett zombieliknande töcken. Efter att mamman försökt ta livet av sig ett par gånger är Clara livrädd att hitta sin mamma med uppskurna handleder eller medvetslös efter att ha svalt en massa piller. Claras pappa stack efter Magnus död och sen dess har Clara inte haft någon kontakt med honom. Förrän nu. Den här julen får hon nämligen en mobiltelefon i julklapp. Ett försök till att ta upp kontakten igen. Klart Clara är nyfiken på att träffa sin pappa igen. Men är han värd det?

På grund av mammasituationen så har Clara tagit på sig en stor del av vuxenrollen hemma. Hon sköter mycket av hushållet och försöker samtidigt hinna med skolan så gott det går. Och hinna med att var tonåring, träffa kompisar, bli bjuden på de där festerna som räknas och kanske bli ihop med killen hon så länge varit hemligt kär i. 

Men så händer en grej på en fest. En riktigt brutal skitgrej, men som ändå bidrar till att Clara plötsligt får mer uppmärksamhet och blir bjuden på fler fester. Och Clara går gärna på festerna för att glömma allt skit som händer hemmavid, för nu har mamma försökt ta livet av sig igen. Och den enda fasta punkten i Claras tillvaro är barndomsvännen Charlie som verkligen ställer upp i ur och skur. Men trots att han står henne nära så går det inte att berätta allt för honom ändå.

Titeln till Vibeke Baekkelund Lassens bok, Mitt skitliv, är verkligen mitt i prick. Claras liv innehåller så sjukt mycket elände. Det är ett riktigt skitliv om man tänker på hennes situation hemma, hur det går med skolan, vad som händer med henne själv och med kompisarna. Det är en död lillebror, en mamma som lider av psykisk ohälsa, en pappa som stuckit, killar som vill utnyttja henne, vänner som sviker. Och så himla mycket alkohol hela tiden. Clara har så få trygghetspunkter i sitt liv och ändå biter hon ihop och är stark som tusan. Hur orkar tjejen? Claras berättelse är ett brutalt verklighetsnedslag och samtidigt så finns här hopp och ljusglimtar invävda i allt det svarta. För som undertiteln, En kärlekshistoria, antyder så finns här en pirrig och fin kärlekshistoria också som till viss del väger upp allt skit i Mitt skitliv. 

Jag har ändå lite svårt för att bestämma vad jag tycker om boken. Jag gillar den för sitt språk, hur Baekkelund direkt hugger tag i läsaren med första meningen. Jag gillar närheten i berättelsen, svärtan och den svarta humorn. Men jag ogillar och mår rätt dåligt av allt som Clara får stå ut med. Det blir för mycket skit för henne och till slut klappar hon ju nästan ihop. Och det är först efter att hon vågat berätta om hur hon har det hemma, vad hon varit med om som det äntligen blir en ljusning. 

I den tysta minuten mellan

Länk till adlibris och bokus

Jag ska börja med att säga att jag älskar Viveka Sjögrens språk! Det är vackert poetiskt, utbroderat och målande och samtidigt korthugget och enkelt. Precis som i Himmel över Hassela finns här meningar att stanna upp vid, läsa om, smaka på. I den tysta minuten mellan är en väldigt finstämd berättelse om sorg och saknad och om tillhörighet.

Fjortonårige Torvi flyttade från Island när han var sex år gammal. Kvar blev hans pappa. En pappa som Torvi inte träffat sedan dess. En dag kommer ett brev från hans farmor. I det skriver hon att Torvis pappa har dött. Torvi beslutar sig för att åka tillbaka till Island för att gå på begravningen och träffa sin farmor och resten av släkten på pappas sida för första gången på åtta år.

Det känns konstigt att komma tillbaka till Island efter så lång tid. Egentligen bryr sig Torvi inte så mycket om sin pappa, säger han, han har under så många år känt sig ledsen, arg och besviken på sin pappa för att han inte hört av sig. Men att komma tillbaka till Island och träffa hela släkten igen, att besöka de gamla barndomsplatserna, träffa sin bästis, Óli, från när han var liten väcker minnen till liv. Och det är många fina minnen, minnen som länge legat gömda. Torvi får genom sina släktingar på nytt lära känna sin pappa och får veta saker om honom som han inte haft någon aning om. Gradvis förändras Torvis bild av pappan från att vara någon som övergav honom till att bli en levande pappa i minnet.

Det kommer fram att såväl alkoholism som psykisk ohälsa ligger bakom den brustna relationen med pappan. Och jag kan förstå att Torvis mamma inte ville ha något att göra med pappan, men att utestänga Torvi helt från sin isländska tillhörighet känns så väldigt orättvist. Och att de aldrig pratat om varför de flyttade tillbaka till Sverige. Därför känns det också så fint att Torvi ändå kan försonas med sin pappa och att veckan på Island inte blir något avslut utan istället blir en ny början.

Viveka Sjögrens I den tysta minuten mellan nominerades till Augustpriset 2011.