Alice i Zombielandet

Finns tex på adlibris eller bokus

Det här boken av Gena Showalter fick jag nys om via en elev på min skola. Håll med om att titeln låter intressant; Alice i Zombielandet, speciellt om man som jag gillar zombieböcker. Och visst låter det som att författaren har kommit på nåt riktigt spännande genom att parafrasera Lewis Carolls klassiska och fantasifulla saga, Alice i Underlandet. Och håll med om att omslaget till boken är snyggt!

Alice Bells pappa har alltid varit lite egen. Konstig, skulle nog många säga. Alice och hennes lillasyster Emma har aldrig fått vara ute efter mörkrets inbrott eftersom deras pappa insisterat på att de kan bli tagna av monsterna. Monsterna som i och för sig bara pappa kan se, men som likväl sätter reglerna för hela familjen Bell.

Så en dag vänds Alice liv upp och ned på ett ögonblick när de monster som pappan alltid fruktat faktiskt visar sig existera och dödar hela Alice familj. De äter av Alice mamma och pappa. Alice vill först inte tro på vad hon sett, men tecknen på att hennes pappa trots allt inte var galen blir hela tiden allt tydligare. Alice tänker dock inte gömma sig som hennes pappa gjorde under så många år. Alice plan är istället att hämnas på zombiemonsterna, men då måste hon lära sig att slåss mot dem också. Och den som skulle kunna lära henne är en av skolans snyggaste, men också farligaste killar, Cole Holland, en kille som också bär på en och annan hemlighet.

Jag tror inte någon blir direkt förvånad om jag påstår att Alice i Zombielandet inte direkt är nån litterär upplevelse, det är en väldigt pratig bok, vars översättning dessutom är aningens ojämn, men med detta sagt så tror jag ändå att detta är en roman som absolut går hem hos den tänkta målgruppen, det vill säga tonårstjejer som längtar efter både romantik, action, flärd och lättsmält underhållning. Det är rätt mycket Twilight över det hela; det är väldigt stereotypisk och amerikanskt. Alice är en sketasnygg tjej med dåligt självförtroende, som får suga i sig bekräftelse från alla håll och kanter och som för första gången får uppleva den första stora elektriska attraktionen. Showalter bjuder på mycket av varan muskulösa manskroppar och unga snygga människor som gnider sig mot varandra för att i nästa mening moraliserar över att dricka alkohol och ha sex. Och varje söndag går man i kyrkan, det är en självklarhet!

Precis som man kan ana så berättar författaren i en Q & A på sista sidorna att hon först kom på titeln, Alice in Zombieland, sen fick innehållet komma. Förutom att parafrasera på titeln till Alice i Underlandet, så har innehållet föga med Lewis Carolls bok att göra. Tyvärr, för det hade faktiskt kunnat göra den här romanen riktigt kul och skruvad. Ett ständigt återkommande fluffigt vitt kaninmoln förekommer förvisso, och även om detta är en blinkning åt original-Alice, så känns det mest av allt bara krystat.