Hunden om natten

Länk till adlibris och bokus

Det var nu ett par år sedan jag läste Mark Haddons Den besynnerliga händelsen med hunden om natten och därför skulle jag bara skumma igenom den lite snabbt så där inför ett bokprat för att friska upp minnet. Men det slutade med att jag läste om boken på engelska. För den är ju så genialisk bra! Och jag tycker det är så himla synd att den inte längre går att få tag på på svenska. Berättelsen håller definitivt fortfarande och framför allt kan den hjälpa till med att ge inblick i och förförståelse för hur en person med autism tänker och fungerar. Nytryck snälla någon!

Christopher är femton år och är diagnostiserad med Aspergers, vilket bland annat innebär att Christopher har svårt att läsa av andra människor och har svårt att förstå humor och ironi, han ogillar förändringar, avskyr färgerna gult och brunt och klarar inte av att någon tar i honom, då skriker han. Matte däremot, det gillar Christopher, att se och hitta mönster i saker och ting. För Christopher är det viktigt att man alltid talar klarspråk, han måste få veta sanningen utan några omskrivningar, för att kunna förstå.

Därför är det inte så konstigt att Christopher bestämmer sig för att själv ta reda på sanningen om hunden Wellington som han hittar genomstucken med en högaffel i grannen mrs Shears trädgård. Eftersom ingen annan verkar vara intresserad av att ta reda på vem som har mördat hunden så bestämmer sig Christopher för att han själv i bästa Sherlock Holmes -stil (Christopher gillar Sherlock Holmes) ska undersöka fallet. Christophers pappa stödjer dock inte idén och blir direkt upprörd och förbjuder Christopher att fortsätta med sin utredning när han får höra att hans son börjat fråga grannarna om de har sett eller hört något. Men Christopher blir uppmuntrad av sin assistent i skolan och fortsätter i hemlighet att göra efterforskningar och skriva ned dem i en bok (denna!). Men Christophers detektivarbete leder inte enbart fram till vem som mördade Wellington, Christopher stöter även på hemligheter som omkullkastar hela hans tillvaro.

Händelsen med mordet på hunden gör att romanen inledningsvis tycks utvecklas till en mordgåta, men The curious incident of the dog in the night-time är snarare ett intressant om än något tragiskt familjedrama. Romanen är skriven som att Christopher själv skulle ha skrivit boken. Den innehåller därför många listor, många matematiska problem förklaras och händelseförloppen beskrivs på detaljnivå. Att många meningar börjar med "And I said..." eller "And she said..." eller "And then..." kan säkert få en del läsare att haka upp sig, men det är just det här stilistiska draget som gör att Haddon får till den trovärdiga karaktäriseringen av Christopher. Och man kan bara inte annat än att tycka om denna trubbiga femtonåring. Jag tycker det är genialt. Och snälla något svenskt förlag: Nytryck!