Bakom linjen

Finns bl.a. på adlibris eller bokus

Bakom linjen är en ovanligt tjock Argassobok, vilket är välkommet då Argassos lättlästa böcker oftast håller god kvalitet men samtidigt är försvinnande korta. Här är alltså något för den som vill ha nåt lättläst men ändå lite mer bok att bita i.

När Tom Palmer fick höra om fotbollsspelaren Jack Cocks liv så tyckte han att det var en historia som han gärna ville berätta om. Jack Cock har precis inlett sin karriär som professionell fotbollsspelare 1914 när första världskriget bryter ut på riktigt. Efter en del övervägande beslutar sig Jack för att frivilligt ta värvning (professionella fotbollsspelare tycks vid denna tid ha varit undantagna allmän värvning). Han hamnar i fotbollsbataljonen som består av flera professionella spelare och så småningom skickas Jack till fronten i Frankrike där det hårda livet i skyttegravarna med lera och död ibland bryts av fotbollsturneringar eftersom armén vill att soldaterna ska få annat att tänka på. Det är en bisarr och hård tid där fotbollen är en få höjdpunkter som kan få soldaterna att känna sig mer som människor än brickor i ett krigsspel.

Fotboll och krig är alltså nyckelorden för Bakom linjen. Lite väl mycket fotboll för min del faktiskt och här är många namn att hålla reda på, men tack och lov finns ett persongalleri i början. Men Bakom linjen är en spännande historia med verklighetsförankring som lockar.

Offerträdet

Finns t.ex. på adlibris eller bokus

Det är fredag. Alva och Freja genomlider en av de allra sista lektionerna på Odenviskolan. SO-läraren Torbjörn går på om gamla vikingaseder. Asatro och offerritualer. Nästan ingen lyssnar. Nästa vecka går klassen ut nian och tankarna är på annat håll. Som vanligt har skolan lyckats få alla avgångselever att nå målen och gå ut med godkända betyg. Alla utom Freja. Det här har inte hänt sen Filip Håkansson för flera år sedan blev underkänd. Filip försvann i och för sig spårlöst alldeles innan avslutningen, så hans betyg räknas knappast i statistiken. Men det kommer Frejas betyg att göra.

Och vad gör man om man riskerar att gå ut högstadiet med underkända betyg? Man fixar sig helt enkelt in i betygssystemet och höjer sig ett snäpp. Det är i varje fall Frejas plan för den här fredagskvällen och bästisen Alva går motvilligt med på att hjälpa Freja. Tjejerna stannar alltså kvar i skolan efter stängningsdags för att smyga sig in på rektorns kontor. Men några betygsdokument går inte att finna. Däremot hittar de en liten förgylld odensfigurin. Varför har rektorn den? Letandet fortsätter fram tills att tjejerna upptäcker att de inte är ensamma på skolan. Den ena efter den andra läraren dyker upp och Alva och Freja måste gömma sig. Vad gör alla lärare på skolan en fredagskväll egentligen? Och hur ska Alva och Freja klara sig ur detta utan att bli upptäckta?

Magnus Nordin fortsätter att samarbeta med illustratören Lars Gabel som ju gjorde fantastiska illustrationer till zombieserien Varelserna. Offerträdet är den första boken i en serie fristående berättelser och nästa del väntas till hösten. Det är lätt- och snabbläst men stämningsfullt och småkusligt större delen av berättelsen fram till slutet då det blir riktigt creepy. 

Middagsmörker

Du hittar boken hos bl.a. adlibris och bokus

Titeln till sin debutbok har Charlotte Cederlund plockat från det uttryck man använder när solen i polarområdena under vintern inte stiger över horisonten. Middagsmörker är alltså när är mörkt mitt på dagen. Till detta midvintermörker kommer sextonåriga Áili för att bo med sin morfar i den lilla samebyn Idijärvi. Áili som inte har haft någon som helst kontakt med sin morfar, eller någon annan släkting på sin mammas sida (uppenbarligen inte heller på sin fars sida), är mer eller mindre tvingad att flytta upp till Norrland efter att hennes pappa gått bort i cancer och ingen annan nere i Skåne, som hon är uppvuxen i, finns att ta hand om henne.

Första mötet mellan Áili och morfar Egil är knappast översvallande. Det är precis som att morfarn anklagar Áili för sin dotters död. Hon dog ju trots allt vid Áilis födsel. Och inte heller tas hon emot med öppna armar i den lilla samebyn. Áili har fördomar mot byborna och byborna har fördomar mot Áili. Bland annat har de åsikter om att hon ska komma dit och kalla sig same utan att vare sig kunna språket eller känna till någonting om den samiska kulturen. Áili tänker tyst för sig själv att hon bara behöver stå ut två år. Sen är hon arton, kan flytta och rå om sig själv.

Men det räcker inte med att Áili känner sig ovälkommen i byn, här finns något annat som påverkar henne. Något oförklarligt. Något magiskt? Hon får plötsliga anfall, märkliga drömmar och en vit varg dyker upp i hennes närhet. Det visar sig att Áilis samiska arv går djupare än vad någon hade kunnat ana. Áili visar sig vara noaidi - nåjd, alltså en person som har kontakt med andevärlden. En av få personer som verkligen välkomnar Áili är hennes gammelfarmor Ráijá och hon får också en vän i Olivia som inte heller är uppvuxen i byn samt den vänlige Valde. De och vargen, som visar sig vara Áilis hjälpande, är de enda som kan stötta Áili när hon nu som nåjd dras in i en flera hundra år gammal konflikt och där Áili är den enda som har makt att stoppa ondskan från att invadera samebyn Idisjärvi.

Charlotte Cederlund har skrivit en rysligt spännande debutbok och jag tycker hemskt mycket om allt jag får veta om det samiska. Det finns knappast många ungdomsböcker som utspelar sig i en samisk miljö (Ann-Helén Laestadius böcker om Agnes är i och för sig ett gott exempel på böcker med samekultur) och för mig som skåning är det snudd på exotiskt.

Middagsmörker är som sagt jättespännande, om än rätt förutsägbar. Och Cederlund går lite för snabbt framåt i händelseutvecklingen tycker jag också. Knappt har Áili kommit till Idisjärvi förrän hon helt accepterat att hon kan se sin döda mamma, slutat sörja sin far och är en fullfjädrad nåjd. Sen är här alldeles för många korrekturfel i texten för att det ska vara ok. Överhuvudtaget hade Charlotte Cederlund behövt en bättre redaktör som också kunnat stryka många floskler och krystade liknelser. Men kan man ha överseende med det språkliga så är Middagsmörker en väldigt spännande och helt ok ungdomsdebut.

Spökstaden

Se mer på adlibris eller bokus

Ransom Riggs andra bok om Miss Peregrines besynnerliga barn, Spökstaden, har jag inte tagit mig tid att läsa förrän nu- - trots att jag varit supersugen länge. Men så är det ibland. Första boken, Miss Peregrines hem för besynnerliga barn, som jag läste på engelska, tog mig med storm! Suveränt bra, tyckte jag. Jag hade alltså en del förväntningar på uppföljaren. Och dessvärre känner jag att de inte infriades. För det första hade jag invändningar mot språket, jag vet inte, det kan ha berott på att jag den här gången läste på svenska, men jag tyckte det kändes som att Riggs ansträngde sig för mycket för att skriva roligt och underfundigt. Eller så funkar en del meningar helt enkelt inte i översättning utan att det känns konstlat. Jag vet inte? Vidare så var fascinationen med Riggs användning av bilder inte lika stor längre. Var det kanske så att bilderna tog över lite för mycket? Var det så att det inte kändes lika nytt och fräscht den här gången? Jag vet inte. Men huvudsakligen var min upplevelse av första boken milsvid mycket bättre.

Spökstaden fortsätter direkt där första boken slutar. Jakob och de besynnerliga barnen flyr ön och de väsen som jagar dem i båtar. De har lyckats rädda Miss Peregrine som blev kidnappad av väsen, men hon är för det första skadad och för det andra har hon fastnat i sin fågelskepnad och kan inte förvandla sig tillbaka. För att kunna hjälpa Miss Peregrine måste Jakob, Emma och de andra ta hjälp av en annan ymbryn (=...), men hur ska de hitta någon när i stort sett alla infångade av väsen? De beger sig mot London där de förhoppningsvis kan finna hjälp och räddning för Miss Peregrine. Det blir en strapatsrik resa dit med väsen och tomgastar som flåsar dem i nacken. Men för Jakobs del blir det också en lärorik resa då han får lära sig mer om sin förmåga samtidigt som hans funderingar på vart han hör hemma växer sig också större.

Att jag nu inte var så begeistrad över Spökstaden gör mig dock inte mindre entusiastisk inför den kommande långfilmen baserad på Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Den tror jag kommer att bli helt suverän!

Små mekaniska mirakel

Se mer på adlibris eller bokus

Peter Lutten är ovanligt kort för sin ålder, vilket är extra nesligt eftersom både hans mamma och pappa och alla andra i deras släkt är väldigt långa personer. Att Peters föräldrar dessutom döpt honom till ett namn som kan förkortas P. Lutten gör inte saken bättre.

Peters mamma har fått ett nytt jobb och därför har familjen flyttat precis lagom till att sommarlovet börjar. Samhället man flyttat till heter Beeton och här har Peters pappa vuxit upp. I Beeton fanns också familjen Luttens familjeföretag, Luttens mekaniska mirakel, som Peters farfar och gammelfarbror Tony var delägare i. Men fabriken förstördes av en brandbomb under andra världskriget, företaget upplöstes och Tony försvann. Peters pappa minns inte så mycket av sin farbror, men han kan i alla fall berätta att Tony var en känd trollkonstnär. Och kvar i Beeton finns gamle farbror Tonys förfallna hus och det bestämmer sig Peter för att undersöka.

Men bäst som Peter snokar runt det förfallna gamla huset dyker en hans efterhängsna granne upp. Hon har redan förklarat att hon skriver för lokaltidningen och vill ha en intervju med Peter och så trycker hon upp en kamera i ansiktet på Peter. Peter flyr och gömmer sig i en gammal telefonkiosk som uppenbarligen är ur funktion eftersom telefonsladden är avkapad. Och det är nu äventyret börjar. För plötsligt ringer det i telefonen! Peter lyfter den avkapade telefonluren varpå en röst frågar efter en Mr Lutton. Det finns nämligen en beställd bok till Mr Lutton på biblioteket. Boken visar sig innehålla gamla fotografier över Beeton som i sin tur visar sig vara ledtrådar till att hitta Tony Luttens sedan länge bortglömda och undangömda verkstad. Och Peter är uppenbarligen rätt sorts pojke att hitta denna glömda hemlighet.

Lissa Evans Små mekaniska mirakel är ett riktigt läsäventyr och jag kan bara ångra att jag inte läst boken tidigare. Magi, humor, mysterier och, som sagt, äventyr gör denna bok till en mysig lässtund som funkar såväl att läsa på egen hand som för högläsning.

Dit ljuset inte når

Finns exempelvis hos adlibris eller bokus

Elvaårige Johan har bott på barnhemmet så länge han kan minnas. Det är ett miserabelt liv på barnhemmet med sträng uppfostran och Johan som är rätt klen av sig blir retad och mobbad och får utstå stryk från de andra pojkarna. Till slut får Johan nog och bestämmer sig för att rymma. Men för att vara säker på att han inte ska bli infångad och återförd till barnhemmet igen så snor han flickkläder från tvättlinan. Iklädd kjol, blus och sjalett klättrar han över barnhemsplanket och beger sig in till staden som Johanna.

Tack vare att "Johanna" stöter på den änglalika Anna-Maria, eller Angelique som är hennes artistnamn, får Johanna anställning som påkläderska vid Anne-Maries resande teatersällskap. Snart kommer han också i kontakt med gatpojken Gustav, som blir Johan/Johannas första vän och som också döljer en hemlighet.

Men trots sin förklädnad går inte Johan helt säker i staden. Det finns de som kan känna igen honom och gärna skickar tillbaka honom till barnhemmet. Och det finns också de som verkar ha kännedom om Johans ursprung. För vem är Johan egentligen och hur hamnade han på barnhemmet? Och dessutom: vad händer om teatersällskapet kommer på att han egentligen inte är Johanna?

Annika Thors Dit ljuset inte når utspelar sig i en 1800-talsmiljö och är en spännande och nästanpå magisk berättelse med flera trådar som flätas samman först mot slutet. När jag började läsa hade jag i och för sig en förväntan på att det skulle vara mer genusproblematik än vad det faktiskt var, men det kan bero på min misstolkning av baksidestexten. Jag gillade Dit ljuset inte når och tyckte som sagt att den var spännande men det är en rätt långsam berättad historia och att dess kapitel i några fall är väääldigt långa riskerar nog tyvärr att tappa några av målgruppens läsare. Men som högläsningsbok tror jag att Dit ljuset inte når kan fånga desto fler.

Brune

Finns t.ex. hos adlibris eller bokus 

Rune har inte bott så värst länge på landet. Han och hans föräldrar flyttade från stan för att det var mer praktiskt så och för att komma närmre morfar. Men de har inte bott länge på den nya orten förrän Runes morfar hamnar på sjukhus och dör.

Tillsammans med kompisen Atle har Rune byggt en koja, men en dag när han och Atle kommer dit så håller tre större killar på att sparka sönder kojan. När Rune säger till killarna att sluta ha sönder deras koja får han till svar att det ju inte står något namn på den. Rune går fram till killarnas cyklar och kontrar med att han tänker ta en av cyklarna för det ju inte står något namn på dem. Men då får Rune springa för glatta livet.

På kvällen ser Rune en film om en superhjälte och när Rune gått och lagt sig börjar en idé ta form. Tänk om han också kunde vara en superhjälte som kunde stoppa alla elaka idioter! Rune tar på sig sin randiga bruna tröja, sina bruna byxor och av filten i tv-soffan klipper han till en brun mantel och en banditmask. Så tar Brune färgburken med brun färg som han fått av sin faster för att måla kojan med och smyger ut i natten för att istället måla de stora killarnas cyklar bajsbruna. Rune blir Brune, superhjälten som målar allt brunt!

Brune är en otroligt fnissig och charmig berättelse som både tar upp ämnen som vänskap och mod som sorgearbete. I Brunes skepnad kan nämligen Rune också föra samtal med sin morfar som han knappt hann träffa efter att de flyttade.

Norske Håkon Övreås tilldelades Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2014 för sin barnboksdebut Brune. Nyligen kom boken om Brunes superhjältekompanjon Svartle också ut på svenska, en bok jag ser hemskt mycket fram emot att läsa.

En bön för de stulna

Mer om boken på adlibris eller bokus

Jennifer Clement har tillbringat tio år med att intervjua, lyssna på och samla ihop berättelser från en rad mexikanska kvinnor. Det har varit berättelser om döttrar som försvunnit, systrar som aldrig kom hem, barndomsvänner som blev hämtade av någon bil. Det finns ingen exakt statistik på hur många av Mexikos kvinnor som utsatts för trafficking, men man vet att det är många som är drabbade. Och efter att ha lyssnat på så många liknande berättelser så bestämde sig Clement för att hennes roman skulle handla om Mexikos försvunna kvinnor och barn.

I en liten bergsby utanför Acapulco bor Ladydi med sin mamma. I byn bor flera familjer, men inte i en enda finns det någon man (förutom en storebror i tonåren). Alla fäder och makar har lämnat byn för att jobba i Acapulco eller gå över gränsen till USA. En del hälsar på då och då, några skickar pengar ibland men andra är försvunna sen länge. I denna kvinnodominerande värld där hettan kan vara kvävande, där skorpionerna är dödliga och där den korrumperade militären dumpar växtgiftet som egentligen är avsett för knarkodlingarna - där växer Ladydi och hennes jämnåriga vänner upp förklädda till pojkar. När det inte längre går att låtsas vara pojke längre görs flickorna så fula som möjligt istället - allt för att undvika att knarkkartellerna ska komma i sina bilar och ta tjejerna. Utanför husen har man förberett gropar i marken som flickorna får gömma sig i när man anar en bil komma i fjärran. Men trots alla knep man tar till, trots alla försiktighetsåtgärder så händer det ibland ändå att någon blir stulen. Paula var till exempel alldeles för vacker för att kunna bli ful hur mycket hennes mamma än försökte.

Ladydi är hur som helst en av få tjejer som lyckas ta sig från bergsbyn utan att bli stulen. Hon får ett jobb i Acapulco som barnflicka, men på grund av olyckliga händelseutvecklingar och omständigheter hamnar Ladydi så småningom i fängelse istället.

En bön för de stulna är en ohygglig skildring av det utsatta liv som är vardag för merparten av Mexikos kvinnor. Flickorna i byarna är inget annat än handelsvaror för knarkkartellerna. De är värdefulla varor då de kan användas mer än en gång, (knark kan man till exempel bara sälja en gång) men samtidigt har de inget värde överhuvudtaget. Överhuvud taget är bristen på människovärde något som genomsyrar hela romanen. Det är knark och pengar som är värt något. Och män. Men inte ens det gör någon oersättlig.

En bön för de stulna är skriven med ett totalt osentimentalt språk, allt berättas rakt upp och ner som det är, vilket på sätt och vis gör att berättelsen känns distanserad men som samtidigt känns nödvändig för att man som läsare ska klara av att läsa Ladydis berättelse utan att bli totalt översköljd av det elände som det berättas om. Men trots allt detta elände så tycker jag att det här är en på så många vis oerhört läsvärd bok.

Alla mina sinnen

Finns t.ex. på adlibris eller bokus

I Alla mina sinnen får vi en genomgång av alla våra sex (!) sinnen: i tur och ordning får vi läsa om synen, hörseln, luktsinnet, smaken, känseln OCH det som kallas vårt sjätte sinne. Valentina Villareal Thibblin är mellanstadielärare och att hon har det pedagogiska tänket märks när man läser hennes bok. Det är lekfullt skrivet med ett väldigt personligt tilltal och kuriosa blandas med fakta.

Jag hade dock önskat lite mer fakta om hur sinnesorganen fungerar. Några av kapitlen tycker jag lägger mer vikt vid att ta upp ordspråk och talesätt än fakta om själva sinnet. Försök till att vara käck och rolig och att få med så många uttryck som möjligt gör att en del meningar känns lite ad hoc. Till exempel när ett avsnitt om ugglans syn avslutas med meningen "Är du klok som en uggla?" Vad har det med saken att göra, liksom?

Men Alla mina sinnen är annars en välkommen faktabok med härliga illustrationer av Mia Nilsson som kan fungera bra på lågstadiet.

Hej Ruby

Läs mer på adlibris eller bokus

Linda Liukas är programmerare, illustratör och sagoberättare från Finland. Hon menar att programmering och kodning är 2000-talets motsvarighet till läs-och skrivkunnighet och att man måste förstå hur datorer och datorprogram fungerar. Och därmed föddes idén till Hej Ruby. Äventyr i datorernas magiska värld. 

Hej Ruby Börjar med en berättelse i vilken vi får lära känna en flicka vid namn Ruby. Ruby är ensam hemma och har tråkigt. Då hittar hon ett vykort med ett uppdrag som hennes pappa lämnat till henne. Det finns fem ädelstenar som hon måste hitta och få tag på. Men hur hon ska lösa uppdraget får hon själv klura ut.

Och hur Ruby lyckas med att utföra uppdraget är själva poängen med den här boken. Hej Ruby vill introducera datalogiskt tänkande hos barn och efter själva berättelsen kommer en väldigt bra och pedagogisk övningsdel i vilken Rubys tankesätt, hennes närmande till problemen och hennes lösningar förklaras. Fler övningar tillkommer där man själv kan testa att lösa problem på samma vis som Ruby gjorde. Begrepp och termer förklaras på ett någorlunda lättbegripligt vis och överlag tycker jag det här känns som en jättebra bok att använda i skolan om man vill introducera programmering och kodning.