Avblattefieringsprocessen

Se mer på adlibris eller bokus

Vad innebär det att vara svensk? Räcker det att vara född i Sverige, ha svenskt medborgarskap och tala flytande svenska för att kunna kalla sig svensk? Femtonårige Alen är född och uppvuxen i Sverige. Han har aldrig bott någon annanstans än i Sverige, talar inget annat språk än svenska (och möjligen språk han lärt sig i skolan) men hans pappa kommer från före detta Jugoslavien, så visst har Alen blatteblod i sig. Men gör det honom mindre svensk?

Partiet, som nyligen har tagit makten i Sverige, anser i alla fall detta och med sina nya lagar och restriktioner för alla "icke-svenskar" börjar de segregera samhället för att kunna integrera blattarna med de "riktiga svenskarna". Att avskilja svenskar från personer med icke-svenska klädkoder i kollektivtrafiken är bara ett första steg av många som komma skall. Helst ska alla invandrare utvisas, men det finns ju sådana som Alen som har svenskt medborgarskap och svenska medborgare kan man inte utvisa hur som helst. Men partiet finner en lösning även på detta: man låter helt enkelt dessa medborgare genomgå en avblattefieringsprocess där de ska få lära sig om svenskt beteende och svenska egenskaper. Och svensk kan man inte kalla sig förrän man börjat tycka om sill, lärt sig hur man köar och att man inte bjuder in sig själv på oanmäld fika. Alen får således en handläggare som ska hjälpa honom genom processen som kommer att göra Alen ett hundra procent svensk. Inget annat kan tolereras.

Avblattefieringsprocessen är en bok som verkligen bjuder in till diskussion. Att Zulmir Becevic vill provocera och väcka tankar är det ingen tvekan om och han drar det verkligen till sin spets. Det som sker i boken går att skratta åt, det är absurt. Och samtidigt inte. För i allt det absurda ligger det ett korn av allvar och det man till en början fnissar åt smyger så småningom över i en dystopisk känsla. Och det är den här långsamma svängningen från det normala till det totalitära som gör romanen så trovärdig och på samma gång så läskig. På min skola finns det en lärare som använde Avblattefieringsprocessen i en sjua som högläsningsbok, vilket genererade jättebra diskussioner och tankar (älskar nämnda lärare för att hon tog sig tid till att högläsa för en högstadieklass! Hon läste även Intet för klassen med lika stor framgång). I skolans värld är detta alltså en alldeles utmärkt bok att använda för gruppläsning och boksamtal och jag tror nästan boken på så vis kommer till sin bästa rätt. Det är en bok man ska och bör prata om.