Vi var vargar

Länk till adlibris och bokus

Trots att jag läst många skildringar från andra världskriget så går det ännu att upptäcka berättelser med nya perspektiv. Katrina Nannestads Vi var vargar är en sådan roman som både lyckas med att fördjupa sig i en liten skärva av andra världskrigets historia men som också ger en bredare bild av alla krigs lidande och meningslöshet. Vi var vargar är en bok som verkligen berör på djupet. 

Historien om barnen Wolf är fiktiv, men stoffet har Nannestad hämtat från verklighetens Wolfskind, alla de föräldralösa barn som efter kriget drev runt och försökte överleva. Barn som tvingades till att göra allt det som de lärt sig att inte göra; slåss, stjäla, vara själviska. Vara vargar. 

Vi var vargar utspelar sig i Ostpreussen och tar sin början i slutet av kriget. Det går utför för Hitler. Tyskland håller på att förlora och Hitler har därför beordrat om att mobilisera alla män. Även de som tidigare varit undantagna från militärtjänstgöring. Såväl unga pojkar och äldre män som de med rörelsehinder är nu inkallade. Och det inbegriper även Liesls pappa som har ett skadat ben. 

På självaste julafton får de besked om att han är saknad i strid och att ryssen är på väg. Nu gäller det att fly! Elvaåriga Liesl, hennes sjuåriga lillebror Otto och deras ettåriga lillasyster Mia tvingas ge sig av i vinterkylan med sin mamma och sin farmor och farfar. När farmor blir sjuk tar farfar beslut om att stanna kvar med henne medan övriga familjen fortsätter sin flykt. De har fått veta att evakueringsfartyg väntar vid kusten och det är dit de ska ta sig. Men under flykten kommer barnen ifrån sin mamma och nu är det Liesl som har ansvar för sina yngre syskon. Liesl har lovat sin mamma att vad som än händer så ska hon se till att syskonen håller ihop. Barnen flyr ut i skogen, de övernattar i lador, de kommer i klorna på ryska soldater. Ibland får de hjälp av andra. Ibland inte. Men oavsett så håller de ihop. 

Jag utnämner Vi var vargar till 2022 års starkaste läsupplevelse. Jag tycker verkligen om historiska romaner och detta är dessutom en historia som griper tag om hjärtat. Ett litet minus för det lite väl tillrättalagda slutet. Men det är något jag kan ha överseende med.